lördag 27 februari 2010

Sämst i världen

Ja, det är jag! När det kommer till bowling. Sonens stjärnpapper var fulltecknat på bara en vecka (delas ut av fröken, 1 stjärna=skött sig bra i skolan) och det innebär att vi föräldrar ska ge en belöning. Sonen valde alltså att spela bowling. Mina förhoppningar att spela skjortan av mina medspelare grusades redan efter första klot... kastningen? Rullningen? Jag är inte bara usel på bowling-vokabulär, jag suger verkligen när det gäller att slå ner dom där pjäserna också. Sonen gav mig mestadels tummen ner. Fast all förtret var som bortblåst när vi var klara och han säger, "mamma, du var inte så bra att spela, men jag tycker iallafall att du är ganska bra".

2 kommentarer:

  1. Ja man kan inte vara stjärna på allt. Bowling brukar betyda att man vet exakt var man har sin rumpa dagen efter.

    SvaraRadera
  2. Har aldrig tvekat på den tidigare.

    SvaraRadera