Jante

Jag har noterat en lite lustig företeelse. Många som får beröm för en tröja, byxor eller vad det nu månde vara för klädesplagg, svarar att plagget är gammalt, "äsch den här har jag haft i hundra år" eller med ett förvånat "jaså?!". Många gånger kan plagget vara helt nyinköpt och att det faktiskt är första gången hon (eller han, mindre troligt...) bär det.

Så till min fundering; VARFÖR? Jag har dock en teori. Om man nu låter berömmaren tro att man inhandlat plagget för längesen så är man liksom friskriven från alla anklagelser om dålig smak och eventuella trendbrott. Brottet torde för länge sedan vara preskriberat. Svarar man med det förvånade "jaså?!", så säkerställer man att berömmaren inte tror att man tycker att plagget på något sätt är speciellt vackert eller att man själv skulle tycka att man passar väldigt bra i det.

Någon som känner igen sig? Hur ogärna jag än vill medge det så tror jag att jag känner igen mig. Kanske hänt ibland av bara farten. Eller bara någon gång. Eller bara en halv gång...

Stagnerad utveckling eller affärsidé?

Överallt syns och hörs utveckling, utveckling, utveckling. Det kan handla om personlig utveckling, samhällsutveckling, tekniska framsteg eller företag som utvecklar nya produkter och tjänster i en strid ström. Någon mer än jag som blir stressad av det? Det känns nästan som ett personligt misslyckande om man inte lyckats hitta nya idéer från den ena dagen till den andra, eller om man inte hunnit (eller haft råd) att investera i den absolut senaste modellen av padda.

Samtidigt svär jag ofta över saker som inte gått lika rasande fort i utveckling. Senast idag. Häftapparaten är nog skrivbordets motsvarighet till Amish. Den har nog sett ut på samma sätt de senaste 50-60 åren. Idag skulle jag ladda den med nya klamrar och det kunde nästan bli ett blogginlägg i sig. Herre gud, den där fjädern som ska hålla allt på plats, men samtidigt kämpar med näbbar och klor för att göra det så svårt som möjligt för brukaren att stänga mackapären. Kan säga att det gick åt en hel del häftklamrar som så att säga blev för små partier för att kunna sättas i igen. Men det kan vara det som är affärsidén, att göra kassa häftapparater och få sälja måååånga häftklamrar?!