Inte lyft ett finger men fått massor gjort!

Idag har det varit en dag på jobbet där jag suttit still på rumpan hela dagen. Och ändå är jag oändligt trött. I hjärnan. Jag har haft två större idémöten och det tar fullständigt musten ur en. Hjärnan känns som en liten ihopskrynklad murkla. Det som fascinerar mig är hur "produktlivscykeln" ser ut för ett idémöte. Först lite trevande, vad är det vi ska åstadkomma, sen lite tama idéer, sen allt mer järva (läs ogenomförbara, idiotiska) och sen HJÄRNDÖDEN. Hur man än försöker så händer ingenting på svarta tavlan. Paniken infinner sig, hjälp vi är kommunikationsbyrån utan idéer!!!! Sen efter ett tag är det någon som säger eller gör något som blir det förlösande. Nytt bränsle kastas in och vi förkastar alla första idéer (ni vet dom där som alla andra också kommer på) och idéarbetet kommer in i en verkligt produktiv fas där tankarna utvecklas till koncept och kampanjer som "bara" ska få sig en översyn av en duktig kreatör för att kunna presenteras för kund.

Nu ska jag bara kasta mig i soffan, massera min trötta hjärna och förhoppningsvis vakna upp imorgon med inte allt för mycket träningsvärk.